Jag fick sån ångest idag. En domedagskänsla. Jag har ju tänkt på det många gånger, men försökt skaka av mig. Men idag var det som att insikten verkligen drabbade mig. AI kommer förändra världen som vi känner den idag. Jobben kommer fortsätta försvinna och så många kvaliteter och kunskaper som vi tänker är viktiga idag kommer snart inte vara det alls. Jag vill knappt ens utveckla vad jag tror och tänker. Men jag är orolig över mitt yrkesval. Borde jag ens jobba digitalt. Drömmer om en analog verklighet. Ett fysiskt jobb på en fysisk plats.Innan jag gick på föräldraledighet kändes det mest som ett hack, som fusk faktiskt. Det kändes som att jag gjorde något lite olagligt när jag fick hjälp med exempelvis presentationer, budgetdokument och planeringar. Ville inte hålla på för mycket, ville göra jobbet själv. Jag lät stavfel vara kvar, med vilje, för att folk skulle se att jag minsann gjort det själv och att det inte var AI.Idag är det precis tvärtom. Det är ju inte fusk att ta hjälp, det är rent av korkat att inte göra det. Ineffektivt och kostsamt. Massa jobb i onödan. Jag halkar efter om jag inte hänger med. Varje dag möts jag av nya AI-verktyg. Nya sätt att göra mer, snabbare med mindre effort. Kände mig överväldigad och möttes av en instagrampost som undrade om jag har svårt att hänga med bland alla nya AI-verktyg. Förväntade mig något lugnande, men istället var det reklam för ännu ett AI-verktyg – för att hålla reda på AI-verktyg. När jag pluggade skrev jag min B-uppsats om informationsöverflöd, ständigt brus och att mötas av reklam överallt hela tiden. Hur reklamen tagit över varenda utrymme vi vistas på. Min slutsats i uppsatsen var att överflödet gjorde oss avtrubbade och att man till slut inte ser det längre. Lite så känner jag att det är nu. Inget är "på riktigt" så varför ens bry sig om att ta in. The dead internet theory, fast nu ändå ett steg länge. För att istället för att jag själv tar in informationen jag möts av skickar jag den till min chatt som tolkar det åt mig. Det är inte bara internet som är död, utan jag också.
